Måste man anlita advokat till bouppteckning?

Så snart någon anhörig har gått bort bör man alltid göra en bouppteckning som säkerställer vad den anhöriga har ägt, haft för skulder och vad som är till för de som ärver den anhöriga personen, eller personerna. Därför måste man alltid göra en bouppteckning. Det blir som en förteckning av allt som har rört den anhöriga ekonomiskt.

En bouppteckning är som en legitimationshandling som visar vem som har rätt att representera allt det som rör den anhöriga som har dött. En registrerad bouppteckning behövs för att någon ska kunna ta ut pengar från den anhörigas bankkonto, eller sälja eller köpa för dödsboet (alla skulder och tillgångar som den döda har haft).

Därför är jurist viktig vid bouppteckning

En bouppteckning ska ske med en jurist utsedd av två förrättningsmän som inte är berättigade till att ärva den som har gått bort. De ska sedan intyga om att allt har skett på rätt sätt. Om man ser till att antingen en begravningsbyrå eller jurist gör bouppteckningen, behövs inte Skatteverkets broschyr eller blanketter, då de vet hur det ska göras på ett professionellt sätt.

Inom 4 månader från det att den anhöriga har gått bort, ska man göra en bouppteckning. Den ska sändas in till Skatteverket. Den ska då innehålla själva bouppteckningen, plus en kopia på boupptteckningen, intygade kopior eller själva testamentet, kallelsebevis till bouppteckningen och en fullmakt att företräda bouppteckningen och dödsboet. Skulle det vara så olyckligt att den som har dött inte har några tillgångar alls, räcker det med en en dödsboanmälan som då ersätter en bouppteckning. Om man vet på förhand att man inte hinner göra en bouppteckning gjord inom 4 månader kan man få anstånd från att komma in med en bouppteckning inom 4 månader. Den ansökan om anstånd måste dock komma in till Skattekontoret inom 3 månader från dödsfallet i så fall.

De personerna bör vara med vid bouppteckning

  • Bouppgivare: detta är den som bäst känner till vad den anhöriga har ägt, det kan vara ett barn eller maka, make eller någon som har stått den döda nära.
  • Dödsbodelägare: dessa är de människor som ärver av den döda; make, maka, barn eller barnbarn.
  • Efterarvinge: dessa kallas efterarvinge då de ärver EFTER att någon arvinge har dött, det kan till exempel vara syskon, barnbarn eller syskonbarn eller kusiner.
  • Förrättningsmän: alla bouppteckningar ska ske i närvaro av personer som inte ärver och som intygar att bouppteckningen har gått rätt till.
  • Ingivare: detta kan vara vem som helst, men bör ha en stor insyn i både bouppteckningen och vilka som ärver och vilka tillgångar som ingår i bouppteckningen.

 

3 Dec 2019