Arvsrätt – ett tydligt sätt att klargöra vem som ärver
Att en anhörig avlider och hur man ärver efter denne regleras i vår svenska arvsrätt. Vi kan här säga att blodsband utgör den del av vår arvsrätt – men även andra faktorer; ekonomiska och sociala, spelar in. Det senare förklaras av att man ändrade lite i vår arvsrätt för att ge exempelvis en efterlevande make/maka en större skyddsställning gentemot de gemensamma barnen; primärt genom att denne skulle ha en chans (läs råd) att bo kvar i det gemensamma huset. Det här kallas skyddsvärd ställning och det är det tillägg som skapat mest trygghet då någon avlider. Hur ser då vår arvsrätt ut? Jo, om vi delar in arvingar i tre olika klasser samt i ordning så ser det ut som följer.
Första arvsklass. Här börjar vi med särkullsbarn. Om exempelvis den avlidne haft barn sedan tidigare med en annan partner så kommer dessa att få ut sin del av arvet direkt. Därefter följer maken/makan och sist i den här första arvsklassen är bröstarvingar; det vill säga barnen.
Andra arvsklass: här kommer den avlidnes föräldrar. Därefter syskon till den avliden och slutligen bröstarvingar till syskonen (alltså syskonbarnen).
Tredje arvsklass: Eventuella mor- och farföräldrar står överst på listan. Därefter så kommer farbröder, morbröder, fastrar och mostrar. Vår arvsrätt inkluderar dock inte kusiner.
Fjärde arvsklass: Skulle den avlidne sakna anhöriga – har man gått igenom samtliga arvsklasser och inte funnit någon arvinge – så går kvarlåtenskapen till den Allmänna Arvsfonden. Många verkar dock tro att detta är synonymt med att pengarna försvinner och går till statens kassa där de finansierar exempelvis viadukter, vägar och andra viktiga – men tråkiga – saker. Så är inte fallet; pengarna som går till den Allmänna Arvsfonden gör gott och de används bland annat för att motverka utanförskap i samhället. Här kan föreningar, organisationer och privatpersoner presentera idéer och ekonomiska medel för att realisera dessa idéer och omsätta dem till handling. En fin sista instans i vår svenska arvsrätt.
- Här skulle många vilja se ytterligare ett tillägg. Gärna i den övre arvsklassen. För att förklara detta så ställer vi en fråga: vad säger vår arvsrätt om din parner avlider och där ni inte varit gifta? Ja, här kommer du som sambo endast att få ärva det som ni gemensamt köpt. Du har inte alls samma rättigheter och du har inte samma skyddsnät gentemot barn (eller andra arvingar) om du levt som sambo och där din partner avlider.
Det är något som man måste vara medveten om och då fler och fler personer i dagens Sverige väljer denna form av samlevnad så finns det således en viss risk att du – eller någon du känner – drabbas. Ett bra sätt (utöver det naturliga: att gifta sig) att kringå arvsrätt i detta fall är att skriva ett testamente tillsammans med sin sambo.
Här kan man med fördel ta hjälp av en jurist så att alla ord och annat skrivs på ett tydligt sätt. Två vittnen – båda myndiga – krävs också för att testamentet i fråga ska vara giltigt.
Andra inlägg
- Navigera genom vårdnadstvister med hjälp av familjerätten
- Arvstvist – ett fall för en jurist
- Rådgivning inom varumärkesrätt – ett svårt kapitel!
- Privatdetektiv i Stockholm - För att finna sanningen
- Advokat Malmö - därför är det värt att ta hjälp
- Vad har man ansvar för när man hyr ut i andrahand?
- Hälsopreparat är en djungel - vilka regler gäller?
- Anlita en advokat för arbetstillstånd
- Hur mycket får man egentligen göra om i sin lägenhet?
- Kan arkitektur påverka brottsligheten i ett samhälle?