Detta har barn rätt till

Den svenska lagen har (kanske världens bästa) långtgående formuleringar om ”barns bästa”, som ska komma i första hand när det kommer till allt som egentligen rör barn. Det är i de lagar som rör barns vårdnad, boende och umgänge, som ”barns bästa” ska tas till vara i föräldrabalken. Det är den lag som bestämmer om hur föräldraskap ska se ut juridiskt sett. Det är samma formulering som förekommer i Socialtjänstlagen, om att ”barns bästa” ska komma i första hand när det kommer till socialtjänstens handlande, utredning och beslut som gäller barn. Tyvärr har just ”barnets bästa” alltför många gånger fallit bort när det kommer till barn. Alldeles för få gånger har myndigheter som har hand om fall som rör barn brytt sig om att höra barnen själva, och därmed inte kunnat bestämma vad som är ”barnets bästa”. I stället har man endast låtit föräldrarna komma till tals och därmed endast tagit till vara på det som är föräldrarnas bästa. Det som barnet själv har synpunkter på och önskar sig allra mest, det faller bort.

Inte alla myndigheter struntar i barns rättigheter

Här ska betonas att det inte gäller alla myndigheter. Dessvärre skiljer sig socialtjänsternas arbete och syn på barn och lagen om barns rättigheter åt i hela Sverige. Är det barn som far illa i sina hem; av misshandel, våld och övergrepp är det som att spela rysk roulette om barnen ska få någon hjälp eller inte från socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Många av landets socialtjänsten har ypperliga tjänstemän som verkligen gör sitt jobb och ser till att barn skyddas, men, tragiskt nog är det alldeles för många fall där barn utsätts för våld och misshandel, eller någon i familjen (mamman) utsätts för våld och misshandel, där ingen hjälp finns att få som kan stoppa misshandeln.

Omöjligt att ha växelvis boende om pappa slår mamma

Det typiska fallet är att mamma blir misshandlad av pappan. I ett sådant hem är barnen automatiskt offer för exakt samma våld, även om det inte är riktat mot barnet, men sådan är våldets logik; den påverkar alla som vistas i närheten av den. Mamma ber om hjälp att skydda sig själv, anmäler till polis om misshandeln. Polisen lägger ner ärendet i brist på bevis, utan att ens ha letat efter bevis. Mamma och pappa skiljer sig. Barnen ska bo växelvis hos mamma och pappa. Pappa fortsätter misshandla mamma så snart han får tillfälle. Han söker upp henne och misshandlar henne.

Då fungerar inte gemensam vårdnad längre

Barnen ska trots det fortsatta våldet bo växelvis hos pappan. Mamma söker skydd mot misshandeln. Hon flyttar till hemlig bostad för att slippa undan misshandeln och våldet. Märkväl att barnen fortfarande ska bo med en pappa som är våldsam och som fortsätter misshandla mamman. Eftersom bostaden är hemlig för pappan blir det nu svårt att barnen ska bo växelvis hos mamman och pappan. Det blir omöjligt att fortsätta på detta sätt om mammans bostad ska vara hemlig för pappan. Mamman och pappan inleder nu en tvist om var barnet ska bo och hur umgänget ska se ut för den förälder som inte har boendet. Vad är bäst i detta fall, när det kommer till barnet? Välj själv – och fundera varför du anser så.

 

4 May 2018