Juridik, läran om rättsreglers tolkning och tillämpning

Varje civiliserat samhälle är uppbyggt på lagar och regler. Både tydliga sådana som står skrivna i lagboken och på mer otydliga sådana – hur man beter sig, hur man ska agera mot varandra, hur man löser olika typer av situationer: sunt förnuft, helt enkelt. Sverige – som i allra högsta grad får anses vara ett civiliserat land är definitivt inget undantag och samtliga våra lagar finns samlade i den svenska lagboken. En bok – som från pärm till pärm – skulle ta väldigt lång tid att läsa. Skulle man läsa den nitiskt och sätta sig in i varje liten paragraf – ja, då talar vi om evigheter.

Men, det är naturligtvis möjligt och det är också det vi ska tala om här. Vi ska titta närmare på juridik som är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Där har vi alltså definitionen av själva ordet juridik och om du skulle ha detta som yrke – om du rent yrkesmässigt skulle hänge dig till juridiken – så är du en jurist. Inte advokat? Jo, men vi tänkte direkt gå igenom skillnaderna mellan en jurist och en advokat innan vi fortsätter. Detta då många klumpar ihop dessa båda titlar och lite slarvigt använder dem i sin vardag.

  • Advokat: för att få kalla sig advokat så krävs det att man blivit invald i Advokatsamfundet. Något som inte sker lättvindigt. Nej, advokat är en skyddad titel och det är brottsligt att kalla sig för det om man inte ”är” det. Vi tar vägen dit lite snabbt: fem års juridisk utbildning och juristexamen på universitet. Tre års kvalificerad praktiskt tjänstgöring, som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller vid egen juridisk byrå. För att ytterligare sålla agnarna från vetet så måste man dessutom idag även ta en advokatexamen; vilken avslutas med en muntlig examination. I övrigt så ska man även ha en ordnad ekonomi och vara redbar samt lämpad för advokatverksamhet.
  • Jurist: Jurist å sin sida är ingen skyddad titel och det innebär att vem som helst faktiskt får kalla sig jurist. Vanligt är dock att man avlagt jur.kand examen om man arbetar som jurist och därmed hjälper, företräder och förhandlar ino juridikens alla områden (till vilka vi ska återkomma till senare). Förenklat så kan man säga att alla advokater i grunden är jurister – men alla jurister är – och kan heller inte bli – advokater.

Det om det. Juridik var det vi skulle titta lite närmare på här och först och främst så ska vi gå igenom vilka olika områden som ryms inom termen. För, juridiken delas in i olika rättsområden, beroende på vad som regleras. Först har vi den offentliga rätten som reglerar rätten mellan det allmänna och den enskilda individen och här ingår exempelvis följande  områden:

  • Statsrätt
  • Socialrätt
  • Straffrätt
  • Folkrätt
  • Havsrätt
  • Förvaltningsrätt
  • Kommunalrätt
  • Konkurrensrätt
  • Miljörätt
  • Processrätt
  • Skatterätt
  • Socialförsäkringsrätt
  • Folkrätt

 

Det andra området kallas Civilrätt och inom detta så regleras rätten mellan privata rättssubjekt (oaktat här att även offentligrättsliga subjekt kan agera inom civilrättsliga områden och på det civilrättsliga planet; gränserna är inte knivskarpa). Följande punkter ingår i det man kallar för civilrätt:

  • Boenderätt
  • Associationsrätt
  • Arbetsrätt
  • Familjerätt
  • Ersättningsrätt
  • Fastighetsrätt
  • Fordringsrätt
  • Immaterialrätt
  • Konsumenträtt
  • Köprätt
  • Sjörätt
  • Internationell privaträtt

 

Samtliga dessa punkter – och de inom den offentliga rätten – kommer dessutom i en rad olika undergrupperingar. 

 

Domstolar i Sverige

Huruvida man gjort sig skyldig till ett brott eller ej, hur utslaget av en tvist ser ut eller om exempelvis ett företag brutit mot några väsentliga regler är något som avgörs i domstol. I Sverige så har vårt domstolssystem primärt tre stycken huvudområden och grupper. Dessa ser ut som följer:

  • Allmänna Domstolar: Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen. I allmän domstol så hanteras brottmål, tvistemål och konkursmål. Förenklat här så kan man överklaga en dom från exempelvis Tingsrätt, via Hovrätt och hela vägen upp till högsta Domstolen där en slutgiltig dom avges. Det krävs dock att prövningstillstånd ges vid varje instans.
  • Förvaltningsdomstolar: Förvaltningsdomstol, Kammarrätt, Högsta Förvaltningsdomstolen. Här hanteras mål av offentligrättslig karaktär; exempelvis i skatte- eller socialförsäkringsmål där den enskilda ställs mot det allmänna.

Vilka är det då som stiftar våra lagar? Att nya lagar tillkommer och att några försvinner är i sak ingenting konstigt; tiderna förändras och ett modernt samhälle måste vara på tårna och följa de nya vindarna som blåser. Att exempelvis internet blivit en del av vår vardag har satt större krav på lagar och regler och här kan vi peka på exempelvis olika bedrägerier, nätdroger och kränkningar som exempel på där nya lagar tillkommit – på ett relativt snabbt sätt. Processen med att stifta en ny lag är indelad i en rad olika moment och vi tänkte presentera dessa här:

  • Initiativ till en lagändring tas. Exempelvis genom en debatt, en specifik händelse eller genom att ett parti har detta som vallöfte.
  • Regeringen beslutar om direktiv till en utredning. Denna statliga utredning sker grundlig och sammanställs i en rapport.
  • Utredningens förslag går på remiss till olika experter inom området samt till olika organisationer och till ett antal remissinstanser. Remissvaren å sin sida, de skickas in och sammanställs i departementet.
  • Förslaget förbereds i departementet och skickas vidare till lagrådet
  • Lagrådet granskar förslaget och ser till att det inte på något sätt bryter mot grundlagen. Viktigt: lagrådet saknar vetorätt (något som kritiserats ganska hårt och där man jämfört med hur det ser ut i andra demokratiska länder).
  • Regeringen lämnar propositionen till Riksdagen.
  • Propositionen behandlas. Riksdagsutskottet inom det specifika området behandlar propositionen och skriver ett så kallat utskottsbetänkande; något som innebär en skrivelse som skickas till övriga riksdagen – ett förslag till Riksdagsbeslut gällande om- och hur man skall stifta nya lagar. Här kan motioner lämnas av riksdagsledamöterna i form av ändringar eller egna förslag till propositionen i fråga.
  • Riksdagen fattar beslut.
  • Regeringen utfärdar lagen. Då Riksdagen ställt sig bakom propositionen så kungörs den av regeringen.
  • Den nya lagen kungörs i Svensk Författningssamling.